På (vilda?) äventyr i Ö-vik = (tydligen) Örnsköldsvik

Okej, imagine, jag gick uppför en trappa - som var ett flertal meter upp, med trappsteg gjorda av sån här metall i rutnät (bättre förklaring är svårt?...) - och jag kände mig lite knäsvag på grund av den medvetna höga höjden. Men så kom vi i alla fall upp i tornet och där låg en död uggla och en stooor hög bajs plus något Selma tror var en död orm. Härligt va?

Men den var ändå rätt så vacker på något sätt...eller nåt

Men utsikten som i fick se när vi (utan att fråga om lov eller något - ooh badass) kom upp i back-hoppnings-tornet (juste - vanlig lördagsunderhållning), den var makalös, riktigt coolt! (och äckligt bajsig)

Så här har ni alltså Ö-vik, en bit i alla fall

Ja, som ni ser har jag spenderat min helg i Örnsköldsvik, något jag fick veta när Ö-vik inte gick att slå in på GPS:en (hrm, så var det med mina geografikunskaper...). Vi hade en spelning där som faktiskt blev riktigt grym, bland annat körde vi en låt som vi - typ - aldrig kört live för första gången, vald en timme innan ankomst så den satt verkligen som ett smäck. Haha, nej men det gick faktiskt riktigt bra (kanske för att jag var där...skoja!...eller inte...men jaja nog med självsmicker nu i alla fall). Kvällen blev rätt så komisk (enligt mig) då vi fann oss själva i ett litet rum kallat "Syrien" i deras kyrka, där vi satt på en klädd träbänk och käkade glass och tittade på en film på iPaden... mysigt...eller stelt...men-men, om vi ser det från den ljusa sidan så känns ju vår vanliga soffa - som vi brukar "trängas" i - ganska så stor nu.

Avslutar med två vackra bilder - som visar att vi i vår familj inte riktigt vet hur man ska posa på bild - och ett grymt citat! Ha en bra valborg fina vänner!

Don't tell God how big your problems are, 

tell your problems how big your God is.