Alltså, den här storyn är så grymt bra, för att den speglar liksom att Gud är bästa problemlösaren! När allt känns så himla jobbigt så ber vi Gud om en specifik lösning, som när flickan ber mamman bära henne. Men Gud har en bättre lösning, en annan väg liksom. Jag har så lätt för att be "Gud gör så här". Och så händer det inte och man blir skitbesviken. Tänker liksom jahapp, så Du tyckte inte jag skulle få som jag ville eller? Men grejen är ju den att Gud har en lösning, bara det att Han tänker helt utanför banorna!
Vi måste liksom bara titta där på andra sidan, så har Gud lösningen.